Mumla tumla humla.
I ett tält, som sömmat blev
av en regnvåt spindelväv,
står i sina tärnors ring
jungfru Nyckelpiga.
När hon säger någonting,
mysa de och tiga,
skrapa fot och niga.
Runt omkring vid varje strå
hänga klockor himmelsblå
och väl hundra myror små
bakom stjälkarna stå vakt.
Hör vad Nyckelpiga sagt!
— Mumla tumla humla.
Vaktar Lysmask hämta skall
största humla, som går vall.
Sadeln lyft ur stallets tak.
Spänn med vana händer
fjäderbuske och schabrak
över ryggens ränder.
Rid kring mina länder.
Tag som hjälm en silvergrå
puppas skal med silke på.
Om du hör en vagga gå,
stig på fönsterblecket böjd,
lys dit in med lyktan höjd.
Mumla tumla humla.
Var står hennes första bädd?
När ser hon sin vagga redd,
hon, den lilla, vilkens famn
Gullebarn blott vinner,
hon som får hans liv, hans namn?
Om du henne finner,
vänd så snabbt du hinner.
Svinga luren till din mund.
När den hörs i morgonstund,
då, min vakt, gnid bort din blund,
linda armen fast omkring
varje klockas stjälk och ring!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar