hur du jämrar dig!
Stoppa genast sockerbiten
i din mun, och tig!
Lilla mamma
ber dig vara snäll:
Lilla pappa gör det samma
morgon, middag, kväll.
Vad betyda
deras smek och bön?
Skulle mammas gosse lyda
för så ringa lön?
Du har sinne,
lilla pojke, re´n.
Du är envis som en finne,
ja, väl mer än en.
På det viset
hjälper socker ej:
junkern måste smaka riset;
aj! det svider. — Nej.
Nej, det händer
aldrig, bästa vän!
ropar mamma, och sig vänder
till sitt skrin igen.
Låt det hända:
riset genast tag;
eller basar han, törhända,
mamma själv en dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar