och knäpper hop mina händer.
Till dig, o Gud, som är barnens vän,
min håg och tanke jag vänder.
Glatt är att prisa och tacka dig,
och gärna vill jag det göra.
Jag vet det visst, att du ser på mig,
och ej försmår att mig höra.
Tack för allt gott, som du städs mig ger
att känna, älska och äga!
Tack, gode Fader, för mycket mer
än jag kan tänka och säga!
Jag är en planta uti din gård,
för evigheten uppdragen.
Jag var knappt till, när i fadersvård
av dig jag redan var tagen.
Så håll utöver mig än din hand,
o Fader, god utan like,
och låt mig växa för livets land,
som är ditt himmelska rike!
Johan Ludvig Runeberg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar