Det snöar över slätten
i tyst decembernatt,i vita vidder skönjer
jag bygd och gårdar matt.
Du sorgsna väg därute
i mörker, ruvande tätt,
med svängande gråa vindlar
kring vinterödslig slätt,
du är som min trötta tanke
i fjättrande mörker frätt,
du vita väg, du frusna
i vinterödslig slätt. -
*
Det snöar över slätten
i tyst decembernatt,
ur viddens fjärran skiner
en ensam ruta matt.
V Ekelund:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar