Förlossningens solsken, rena och bränn!
Påsken drar in efter långfredagssmärtan.
Nu blånar uppståndelsens timma igen.
Det ondas var fallet och segern det godas.
Så svor vi vid korset och bödlarnas plös.
Men Petrus, förnekaren, lever och frodas
och Judas med pungen går ledig och lös.
Han hängde sig inte. Han sitter i stolen
och äter sitt påskägg och harklar sig hest.
Men mellan den frysande mänskan och solen
står påskarnas galge evärdligen rest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar