ned bak dimmiga fjäll, där drivor ligga som vita
svepningsdukar av is, med kransar av gnistrande
rimfrost.
Himlen, rodnande matt utav solens döende
flammor,
speglar i jorden sig än, tills den i dunkel sig
höljer,
mörknar och bliver stum för pilgrimens frågande
blickar.
