blir Rune 50 år. Och på den dagen
vi glömmer tidens sorger för behagen
i livets ständigt uruppförda fars.
För den som utan skygglapp läser lagen
tycks allt förvisso sluta med en krasch.
Men ännu snurrar Moder Jord, bevars,
och ännu dröjer Gud med domedagen.
Så gläds vi med dig, Rune, du vår granne,
som då och då ibland oss dyker upp.
Än har du ju ett rum på Jungfrustigen,
men om han håller löftet, den där Sanne,
så skall du, vilket också är vårt hopp,
få bo i Herrens hus evinnerligen!
Se även: En vårmild lögardag, den andra mars
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar