skip to main |
skip to sidebar
Jag vill inte grubbla längre,
jag vill inte mer vara stor.
Jag vill tänka att världen är stor och god,
jag vill vara ett undrande barn.
Jag vill slå mina armar omkring en hals
och vaggas en kväll i sömn.
Mot stjärnorna vill jag titta
och säga:
”Så vackert det är!”
Jag vill tro på änglarnas skirvita här
och på varandets skimrande sken.
Jag vill falla på knä en dunkel kväll
i andakt, som barn, för Gud! —
R Jändel:
Jag vill inte grubbla längre,
jag vill inte mer vara stor.
Jag vill tänka att världen är stor och god,
jag vill vara ett undrande barn.
Jag vill slå mina armar omkring en hals
och vaggas en kväll i sömn.
Mot stjärnorna vill jag titta
och säga: "Så vackert det är!"
Jag vill tro på änglarnas skirvita här
och på varandets skimrande sken.
Jag vill falla på knä en dunkel kväll
i andakt, som barn, för Gud!
R Jändel:
