Gamla och nya Spanien

Snart är ej Spanien romantikens värn:
     Olla podrida vill ej mera smaka,
     man orkar ej i mulans sadel skaka,
     men rutschar kring på skenor utav järn.

En morisk borg reds in till en kasern,
     mantillan flyr och vänder ej tillbaka.
     Den Figaro, som tvålar in min haka,
     är svartklädd, moltyst och fördömt modern.

Snart skall kanske den sista tjuren springa
     med sänkta horn mot matadorens klinga;
     det stoltaste av nöjen är förbi!

Då läggs det gamla Spanien på båren:
     det gått att söka upp Campeadoren --
     farväl med riddardåd och poesi!