tisdag 24 september 2013

Suck vid målet

Trötta huvud, sjunk till vila,
somna, sov i ro!
Låt din sista tanke ila
hem till fadershuset,
där han skall i ljuset
evigt vaken bo...
Sjunk till vila,
sov i ro!

Trötta händer, fallen neder
på ett lugnat bröst!
Till den sista bön jag breder
nu er sammanknäppen!
Bedjen I, då läppen
blånar utan röst!
Fallen neder
på mitt bröst!

Trötta hjärta, du har kämpat,
äntligt får du frid!
Känslans uppror så är dämpat -
sista gången flämta,
att dig återhämta
efter slutad strid...
Du har kämpat,
hav nu frid!

- - -

Djupt, djupt nere i mullen
roligt vilar mitt stoft,
fast ej blommor från kullen
sprida sin ljuva doft.

Vet ej vandraren stället,
där jag sover i ro,
lika trevligt är tjället
att till domen bebo.

Och jag vet vem som dömer,
ingen dömer som han.
Jag den trösten ej glömmer,
stilla somna jag kan.

J O Wallin:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar