Träden följa dig med kärlek.
Gräsets mjuka händer
smeka dig, och mossan
viskar sitt välkommen till en lyhörd.
Tålmodig härdar stenen ut.
Vänligt ger hans hälsning
åt ditt hjärta vila.
"Det är dig
jag väntat på i tusen år."
Här går du kringvärvd
av Guds ro.
En stilla skönhet bär din
själ, och tidlöst silar
ljuset genom björkens grenar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar