med mänskosorl och hundars skäll,
med svarta skarors täta tramp
på hemväg efter dagens kamp.
Hör spårvägstrådens melodi!
Se ljusreklamens röda skri!
Och under isvitt båglampsblink
går lasten i sitt färska smink.
Det är en vanlig vardagskväll
och livets ton är vardagsgäll.
Varför är jag så ångestfull?
Det är för människornas skull.
Hur slappt de födas, lojt de dö
och stå vid usla brunnar kö,
fast vintergatans vita släp
högt tindrar över jordens skräp.
Tung är, o mänsklighet, din färd
i smutsens och i sorlets värld.
Fast över taket till ditt hus
står milliarder solars ljus,
kan du ej hålla själen ren
i deras sekeldjupa sken.
Hör, rymden sjunger segersäll!
På jorden är det vardagskväll.
E Lindorm:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar