betraktar du försagd en fallen krans
av vissna ketakis och blek jasmin.
Den veka bimbaläppen darrar fin.
Till guldfotspännets klingel vid din häl
du lyss förströdd och blyg. — Säg vet du väl,
att många pilar, glimmande och skarpa,
har kärleksguden, ynglingen Kandarpa?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar