Hör oss, milde Herre Gud!
Hjälp ditt folk dig troget tjäna,
fäst det vid din viljas bud.
O, då skall med helgad ro
det i fridens hyddor bo.
Ingen makt kan det förfära,
då det har sin tröst till dig.
I ditt hägn det står med ära,
står, då världen välver sig,
står, då folk förgås med hast,
i din fruktan lugnt och fast.
Men det land, där Gud förgätes,
röner snart vad ofrid är:
först av egna det uppfrätes,
sedan av förtryckarns här;
skylar trampas ner i blod,
högar stå, där bygden stod.
Ack, där synd och otro råda,
hjälpa icke svärd och spjut;
skulder uppå skulder båda
nöd och undergång till slut.
Världslig klokhet, världsligt mod
hämma ej fördärvets flod.
Du blott hjälper i all fara,
du, de trognas värn och skygd.
Fädrens Gud, lär oss bevara
fädrens tro med deras dygd,
att vi må i eget land
fria tryggas av din hand.
Frid i landet du oss give,
frid i husen följe den!
Makar, bröder, grannar live
fridens anda, kärleken!
Frid i hjärtat, Jesu, bjud,
frid med mänskor och med Gud!
»Frid på jorden!» sjöngs i höjden,
Jesu, i din födslostund:
Frid från himlen utgör fröjden
av ditt saliga förbund;
men i denna prövotid
vinns den ej förutan strid.
Hjälp oss du, o kärleksrike.
Styrk oss med din Andes mod,
du, vår konung i det rike,
som du köpte med ditt blod!
Där med oss mot synden strid,
tills vi nå en evig frid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar