till vars röst han villigt lyssnar!
Om jag helst den blomma vore
som hans hand så vänligt bryter!
Om med fläkten jag fick byta
som förfriskar milt hans kinder,
ljust och rikt mitt öde vore.
Milde skapare, mig unna
till en flinga snö att bytas,
som får smälta på hans lockar;
eller till en liten bubbla,
som försvinner vid hans händer;
eller blott till stoft på marken,
som utav hans fot får krossas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar