med lust och glädje stor,
för ännu är det sommar
fast vi i Norden bor.
Ja, än kan solen värma
och frukten smakar sött,
vi skogen vill oss närma,
där växer blått och rött.
De fagra kantareller,
Karl Johans ädla svamp,
som Gud vid stigen ställer,
ger hopp i livets kamp.
Ja, ätlig sopp och riska
och milda kremlors rad
gör våra kroppar friska
och själen varm och glad.
Tack, Herre, för de gåvor
du denna sommar gav!
Låt aftonsolens lågor
nu smycka land och hav,
tills mörkrets väv sej sänker
och löftets stjärnor tänds:
du ännu på oss tänker,
ditt ord oss ännu sänds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar