Diktarna

Ett vet jag: Jag var blind, men nu jag fått min syn. Nyss gick jag vill i sol och vind och visste ingenting om skyn. Jag visste ingenting om...

Olof Andersson Wedin gjorde en stol av tolv-slå-sorten. Han värmde brännjärnet i elden och märkte träet med sina bokstäver och sitt bomärke....

I Orrböle skog är en blåsippslid, där Guckuskon står i mossan och Skogsfrun drömmer en tid och lummern väver flossan. Där dräpte den hårde R...

Det mogna gräset skälver, när nattens himmel välver sin stjärneskål kring jorden och vinden vaggar stråna. I suset tona orden: allt har du b...

  Videt har ställt sig ytterst  på branten mot kalfjället,  en utpost mot trädlösheten och djupen, risigt, kuvat men okuvligt. Det håller st...

O Gud, vad gräset är skönt att se med ängar i vinden och blommor som le! O Gud, där skåda vi Dina spår och se, att än Du i världen rår! Vad ...

Soltunnlar och färgspiraler, mönjetrummor och eldkanalerr virvlade vi genom höstglanstagna, vindlade vi genom glitterslagna, överärgade, kop...

Stenarna på stranden och måran havets svall och klipporna. Båthusets dröm sedan hundra år, medan skeppen glida på fjorden. Hos Gud. Allt är ...

Här märks inte tusen år. Tiden är ingenting. Seklerna ha inga spår i evighetens ring. Viterskalets grusmark såg raider i urgrå tid, jojkande...

Mögel och svamp och lav lever på häll och hed, lever på väg och grav, utan att livet dem gav röster att sjunga med. Aldrig det ekat gråt frå...

Den vita natten är sommarens, dess mjuka händer är som en väns. Dess ljusa anlet som lisa känns för den som lidit så utan gräns. Det finns e...

Här går du aldrig ensam. Träden följa dig med kärlek. Gräsets mjuka händer smeka dig, och mossan viskar sitt välkommen till en lyhörd. Tålmo...

Människan dör ej, hon flyttar. Sällsamma släkt som jag mötte städse på färd: barn som lekte, ungdom i skolan, män vid plogen med flyttfågels...

Trohetens linblå blomma vackrast av alla är. En enda skall livet ge mig, en enda att hålla kär. Räck mig en hand, som aldrig släpper sitt gr...

Som om jag aldrig varit vilar jag gömd i jord. Dröm och förvillelse farit, sanningen sagt sitt ord. Intet är verkligt - drömmen ensam är vis...

Din värdighet är blek och sträng i denna trånga, enkla säng. Kring kindens smilgrop fladdrar ljus från sommarkvällen vid vårt hus, och munne...

  Slåtter. Alla blommor äro skurna. Grodornas lemlästade lik ligga strödda kring åkrarna, råttornas bon äro upprivna, humlornas honungskakor...

Som källådern tränger mot dagens ljus Som slagrutan sänker sin hand mot vattenådern oemotståndligt Som kompassens nål pekar mot norr allenas...

En gård av trampat gräs på sand med flockar här och där av klöver, och runt omkring finns åkerns rika land, som ljumma vindar ströva över. O...

Fästas vid jord. Sällsamma ord. Sov! Ingen ring bekräftar föreningen. Jorden är din, och djup är försteningen. Källor och träd, blåklint och...