Diktarna

Vid avtäckningen av minnesstoden i Uppsala den 1 november 1931 Så står du vid Västmanlands-Dala  och lyfter ditt huvud bland fallande blad  ...

Jag fäste mig ej maka. Jag dör den dag jag dör. Nu kommer jag tillbaka till hemmet, dit jag hör. Det står där mörkt och skakar i hedens vils...

Skönt var min bostad belägen. Solen var mild mot min jord. Allvar och ansvar, leriga ord, mötte jag er på vägen? Kommo ni hit att förvandla ...

Första delen  I.Blandad kör  Nu dåna gamla klockor  omkring en helig ort,  och tungt som fågelsvärmar  dra seklerna förbi.  Se, svarta kappo...

Sedan några dagars sol hade gett tillkänna vårens ankomst, brukade min fader bränna löven från i fjol. Bålet brann med stilla sus. Rö...

Bortom slättens grå oktoberdimma skymtar som en silverstrimma viken där du lärde dig att simma. Och då vinden ökar, virvla bladen på din...

Den gråa dag, då sommarn tog farväl i långa, bleka timmar gav mig föga, men mörkret är hugsvalan för mitt öga och blåsten skingrar oron i...

Trollsländevingar glittra över krassen och solrosstånden i ditt trädgårdsland. Du bryter upp i dag. De höga lassen stå redan färdiga i gå...

Från skrivbordet stirrar Homeros´ byst. Vad är det som stannat? Här är ju så tyst. Ett källsprång, som fyllde ett bristfälligt ler. Ne...

Så dog han och låg i sin kista en ungdomligt gyllene dag. Det var, som om sekler fått rista sin skrift i hans snövita drag. Kolleger oc...

Mitt karga ättartal går upp mot hedenhös bland folk, som svalt och frös och röjde jord på Dal. Min far blev präst och fick till sist e...

Han stängde för sorlet och skratten sitt fönster och lampan blev tänd. Den siste studenten för natten gick visslande hem i hans gränd. I...

Lövsångarn drillar än i gröna gömmen, då natten kommer med sitt silverdis och gripande som blommorna i drömmen är backens havsblå ärenpri...

Du sprang hit, då kvällen skymde. Röd och andfådd efter färden kom du oftast in. Detta var ditt hem i världen och de vackra rummen rymde...

Jag tar din mössa med den fina randen, den första och den sista, som du fick. Jag anar, hur det lyste i din blick, då först du vägde din ...

Det var den sista julen du var med. Vi skulle ut och gå. Mot kväll det led. Ur mörkret steg ett tövindssorgset brus, och du sprang före ...

Det är så mycket här på farmors gård, som gör dig levande för våra hjärtan. Mot golvens mattor nöttes dina knän, då du och lillebror till...

Vi ha tagit all blom från rabatten. Syrsorna spela, och kvällen är ljum. Det är mörkt i ditt rum, och ditt fönster står öppet mot natten....

Han låg till sängs en höst och så en vinter. Kring nakna träd stod rymden ständigt mulen, en järngrå fond för fönstrets hyacinter. Det bl...

Gulmåran doftar vid bleknande renar, blåklockan lyfter som förr över stenar kalkarnas havsblåa skimmer. Fåglarna slutat att sjunga. V...