Diktarna

  Världen är min. Vartän jag går kastar jag rosor åt alla. Konstnären älskar varje marmoröra som uppfattar hans ord. Vad är mig smärta, elän...

O Dionysos, du kommer med solens spann ur fjärran rymd. Den förgråtna jorden väntar, en bedjande kvinna. O Dionysos, Dionysos! över våra huv...

Min syster  du kommer som en vårvind över våra dalar...  Violerna i skuggan dofta ljuv uppfyllelse.  Jag vill föra dig till skogens ljuvaste...

Jag behöver ingenting än Guds nåd.  Genom livet går jag i ett rus.  — — — — — — — — — — —   O du sällsamt blixtrande verklighet — —  — — —  ...

Månen vet... att blod skall gjutas här i natt.  På kopparbanor över sjön går en visshet fram:  lik skola ligga bland alarna på en underskön ...

Lyckan har inga sånger, lyckan har inga tankar,  lyckan har ingenting.  Stöt till din lycka att hon går sönder, ty lyckan är ond.  Lyckan ko...

Jag är allena bland träden vid sjön,  jag lever i vänskap med strandens gamla granar  och i hemligt samförstånd med alla unga rönnar.  Allen...

Jag, min egen fånge, säger så:  livet är icke våren, klädd i ljusgrön sammet,  eller en smekning, den man sällan får,  livet är icke ett bes...

När det regnar och havet är grått, blir jag sjuk ...  Jag skrattar med solen, jag driver med vinden, jag retas med sjön.  Hög sjö är det end...

Äntligen steg den late upp –  han sänkte handen i varje blommas kalk,  han kände efter under varje blad,  han sökte den svarta masken för at...

Livet liknar döden mest, sin syster.  Döden är icke annorlunda,  du kan smeka henne och hålla hennes hand och släta hennes hår,  hon skall r...

Ordet  “ sorg“ lät konungen förbjuda vid hovet, “ olycka“,  “ kärlek“ och  “ lycka“ som alla gjorde ont,  men  “ hon“ och  “ hennes“ funnos ...

Den ena systern älskade de söta smultronen,  den andra systern älskade de röda rosorna,  den tredje systern älskade de dödas kransar.  Den f...

Enkel är bergens sommar;  ängen blommar,  den gamla gården ler  och bäckens dunkla brus talar om funnen lycka. E Södergran:

Du skall överge din gamla väg, din väg är smutsig:  där gå män med lystna blickar och ordet: lycka! hör du från alla läppar  och längre fram...

Det främmande trädet står med granna frukter,  det främmande trädet står med purpurhängen  på en solig sluttning och viskar sakta:  Kom, kom...

Hon sjöng i skymningen på den daggvåta gården.  I sommar växa tre rosenbuskar över tre gravar.  I den första graven ligger en man –  han sov...

Ödet sade: vit skall du leva eller röd skall du dö!  Men mitt hjärta beslöt: röd skall jag leva.  Nu bor jag i landet, där allt är ditt,  dö...

Min själ kan icke berätta och veta någon sanning,  min själ kan endast gråta och skratta och vrida sina händer;  min själ kan icke minnas oc...

I den svårmodiga skogen  bor en sjuk gud.  I den dunkla skogen äro blommorna så bleka  och fåglarna så skygga.  Varför är vinden full av var...