Nu är den stora timma,
då allt blir uppenbart.
Ur sommarnattens dimma
fram stiger landet klart.
Nyss ifrån gavelröstet
den första svalan flög.
Nu häver jorden bröstet
till lovsång, klar och hög.
God morgon, du förtegna
och trogna fosterland!
Nu vakna dina egna
vid skog och vattenband.
Vid blåa älvars krökar,
på berg och gråa skär
bebåda tusen rökar:
en arbetsdag är här.
O Gud, som en gång gav oss
i gåva detta land,
kräv alla offer av oss,
men tänd vår själ i brand!
Låt genom tidens dimma
vår gärning flamma klart!
Nu är den stora timma,
då allt blir uppenbart.
H Blomberg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar