Diktarna
En samling av hög och låg poesi - men inte av rubb som stubb.
tisdag 27 oktober 2009
Om tusen år
En dallring i en fjärran rymd, ett minne
av gården, som sken fram bland höga träd.
Vad hette jag? Vem var jag? Varför grät jag?
Förgätit har jag allt, och som en stormsång
allt brusar bort bland världarna, som rulla.
V v Heidenstam:
1 kommentar:
darkly
22 november 2015 kl. 22:55
Fantastiskt vacker dikt.
Svara
Radera
Svar
Svara
Lägg till kommentar
Läs in mer...
‹
›
Startsida
Visa webbversion
Fantastiskt vacker dikt.
SvaraRadera