Diktarna
En samling av hög och låg poesi - men inte av rubb som stubb.
Visar inlägg med etikett
Sonett 42
.
Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett
Sonett 42
.
Visa alla inlägg
lördag 2 november 2013
Ur Venerid - sonett 42
›
Allt gräs nu vissnar bort, och gröna löven falna, man ser mer ingen ört och ingen vacker ros. Allt är snart ruttnat bort, all fägring är sin...
›
Startsida
Visa webbversion
