Diktarna

När på vatten Bore slagit spången  Näcken spelar med nyslagen is.  Låt då barnen lyssna till den sången.  utan tanklöst våld ifrån — polis! ...

Skarp i blick, i synen led,  muskelstark och stor och bred,  rapp i svar och rapp i ben,  alltid vaken, aldrig sen,  böjd i ryggen, rak i si...

Ihi! Oho!  Nu blir vinterns ro! I höstavlövade asparnas snår ligger svept i en mullgrå klut en docka, vars färger bleknat ut. Hon har huvud ...

Nu rister stormen trädens nakna grenar .  Uhi uho — - - - - - - -  De sista skrumpna bladen han förmenar  bli kvar i ro.  Med vadd vi klistr...

Men sommaren i höga norden  är sydländsk vinters parodi.  En flyktig gäst på kalla jorden,  han spårlöst skymtar oss förbi.  I höstens tröga...

Stiger ditt huvud, det sorglynta veka, upp för min tanke i skymningen bleka, sväller en sång i mitt hjärtas rum, ödesbebådande, varslande st...

I novemberdagen lugna ljusa satt jag i den gula skogen där vid fönstret uti stugan; ingen fågelsång i bokträd, ingen källas gång in under sn...

Gråter i mörka skogen regnet i novemberkväll; svarta stenarne sova i ring, svart sover mossan å brungrå häll. Men vid granens övre grenar är...

Grå faller du, tysta afton. Den gråa höstdag lutar sig i ro. Trakten i tystnad vilar stum. Stum högtidlig ljus. * Vid brunnens kant...

De ila, de flyende stunder, den nalkas, den sista minut, då jordlivets fagraste under i stofthyddans fall får sitt slut. De domna, de hjälpl...

Novemberdag, Allhelgonadag. Vissna löv på Allhelgonadag. Luften är grå och vinden är svag, vinden lyfter i löven lätt. Nu virvla de tung...

Salve, sancte parens, iterum salvete, recepti Nequicquam cineres animæque umbræque paternæ. VIRGILIUS. Han öppnas, gravens port! De tröga gå...

  Nu skänkes livets loppsup i. Vass går en blåst kring galgen. I lä bak murrig mästerman vi krypa hop och lapa snålt dröjande vår avskedsdri...

Våren, det är den skönaste tiden, den heliga (barnens och gudarnas), och att säga annat, det är bara originalitetsjäkt och tillgjordhet,...

Kall gick våren förbi och sommarn drunknat har i larm, bekymmer och svåra sorger. Nu, då jag minst det vågat vänta, livet räcker handen. Hös...

Ljus såg jag lysa, ja, gudaljus på de eviga topparna. Saliga vandrade där i en bävande mystisk glans, genomlysta av Gud som av solen de ...