Diktarna

Mörkt var djupet. I den tysta natten  svävar Herrens ande över vatten:  livets fläkt igenom rymden far;  havets böljor häva sig och brusa, ...

Svar.   På min flickas vita hand,  vid en ljusblå ådras rand,  satte sig helt nyss en mygga.  Skall jag slå ihjäl den stygga?  V arför är ja...

Sänk din blick till ängens tuva,  vänligt forskande en gång!  Se dess värld — den trånga, ljuva,  hör dess sakta jubelsång!  Många väsen, lä...

Högt står solen på sin himmel,  mänskor bullra — och ändock,  under dagens sorl och vimmel,  sluter du Ditt ögonlock!  Slumren kommer, att f...

Lilla foten sakta smyger  sig i dagen ut så blyger;  liksom vinden, snabb och tyst,  över berg och dalar ilar  och på gräsets matta vilar,  ...

Mjukt i länstolns famn den lilla  vilar i sin vita dräkt, lutar lockigt huvud stilla  över sina blommors släkt.  Nyss ur trädgålns skuggor s...

Som klockan slår, så är jag här! —  Se hur min herre sover där,  Han är väl trött av dansen.  Nu skall jag snygga upp hans dräkt. —  Ja, om ...

Liljehvita, purpurstänkta  fjäril, med Apollos namn,  höjer nu du vingen sänkta,  ur en solros öppna famn?  Far du genom tysta lunden,  som ...

Hårt är att från en kålmask stamma  och sig förföljas se med harm.  Svårt att en nässla få till amma och näras vid så vresig barm.  Dock får...

Väl ögon, läppar, kinder, panna  beprisats både förr och nu,  med vackra ord och bilder granna —  det ha vi hört båd’ jag och du.  Men aldri...

Bölja följer tyst på bölja. Skölja de med tårar hemmets strand? GUSTAFS stoft de till oss föra; röra suckande vid Sveriges land! Kommer  så ...

En afton blev jag, tänk då vilken lycka, helt oförmodat med fru L-n  du. Man må ej undra på jag skulle tycka det vara roligt med en vacker f...

O vilken dag, se hur skön! Kommen, o kommen I små! Himlen är strålande blå. Jorden så leende grön. Du kan din läxa så snällt. Därför i...

Allt är väntan. Dagen flyktat, mörkt är lilla rummet re´n. Ute, genom lätta strömoln, tindrar klart en stjärnas sken. - Längtande, i ...

Sol, som sjunker ned i din mjuka molnbädd, nu godnatt! — Guldkantade slöjan höljer snart din varma kind, då du stilla sluter strålande ög...

Skryten ej, I stolte männer - yvs ej du, att älskad bli! Qvinnan icke eder känner; hennes tro är poesi. Älskas icke hon tillbaka, om ...

Först ur fröets linda trånga höjas späda armar opp, vaggas ljuvt av vindar många, växa, grönska, skjuta knopp; glatt i snövit oskuld ...

1.  (Att förvara inlagd ära).  Tag dina första lagerblad, men hastigt, förrn de vissna bara, och plocka stundens bifall glad  — en kin...

Några unga man i salen sitta vid ett läckert bord. Fast av nektar fylls pokalen, fröjd i hjärtat ej är spord. Gäspande, om gårdagsbalen matt...

En liten tanke nyss dagen såg: den inte stilla i vaggan låg; men sprang så livlig och munter opp, och började livet med mod och hopp; på...