Diktarna

Borgerlig begravning. Fattigt trots alla tal, trots alla tårar och all musik och hemgjord ritual. Det gör mig detsamma med kransar och ...

Du botade den lame: Tag din säng och gå. Jag vet att mitt hjärta älskade dig och trodde på dig då. Jag var en man i hopen, jag hade föl...

Maldes du fint av Vår Herres kvarn, blev du, vad han ville ha dig till? Vågar du minnas dig själv som barn, kan du det ärligt, ens om du ...

Vi sitter vid brasan och ser hur det slår litet flammor upp ur glöden. Vi är gamla i dag, vi har haft våra år av konstiga dagar och öden....

Jag mötte dig en morgon. Jag var barn. Din mantel var som vävd av sagans garn. Jag visste att det var till mig du kom, och när du gick, s...

- Det är litet tungt att bli gammal. - Ack, så får du inte tro. Du minns väl far, när han satt och njöt av skymning och aftonro. Han had...

Ödet? En blind och stum Gud i en iskall och mörklagd boning, som inte ens har stränga bud och aldrig tröst och försoning, som aldrig för...

Jag ligger vaken om natten och hatar och hatar. Det är som en avgudabild, som jag matar och matar. Omättlig, med dumma ögon, som ingenti...

  Det står en måne över byataken och ser försmädlig och finurlig ut. Han vet så säkert, att jag ligger vaken, och tänker vakta mig till n...

Jag undrar ibland om jag kan eller vill göra om dig till det som Gud ämnat dig till. Jag tror inte jag kan - ja, långt mera än så. Di...

Du låg sjuk en lång tid. Ack, han blir väl kry igen. Men jag anade nog, att där stod en strid mellan döden och dig, min vän. Man vill i...

- Du tycker skörden är stor och grann, jag tycker fälten står tomma. Saknar du inte, du store man, en doftande ogräsblomma? Råg och v...