Doft av vildros och nattviol
fyller ängar och hagar.
Högt på fästet står sommarens sol,
lyser nätter och dagar.
Bina, bjudna på lindblomsfest,
surra yra och glada.
Mormor sagt, att just då är bäst
tid att börja och bada.
Låt oss ro ut till holmen, mor,
med den finaste sanden!
Mor kan styra, och Olle ror
till den långgrunda stranden.
Vassen rasslar mot båtens för,
sätter krokben och stoppar.
Äntligen kom vi då utanför
vassens bugande toppar.
Sjön är stilla som spegelglas,
speglar måsarnas vingar.
Se, nu rodde vi den i kras
i månghundrade ringar.
Brita ligger så lat i förn,
sträcker makligt på benen.
Vakna, Brita, pass på, ta törn!
Båten skrapar mot stenen.
Å, vad vattnet är härligt, säg,
bättre kan man ej tänka!
Lillan, skynda att doppa dej,
annars måste vi stänka!
Nej, men titta! En mast så stor
lätt på vågorna dansar!
Den blir präktig till majstång, mor,
klädd med blommor och kransar!
Kom så binder vi fast vår stång,
tar den med hem till hagen.
Ack, om sommarn var dubbelt lång!
Nu blir fest hela dagen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar