100 år efter Södergrans död: Sorglöshet

 

Jag tror ej på människor.

Jag hade slagit min lyra i stycken,

trodde jag ej på Gud.

Gud visar mig vägen

ur dimman till solens lysande disk.

Han älskar de lättfota vandrare.

Därför gav han mig all denna sorglöshet.

Jag litar fast som på ett hälleberg.

Är jag hans rätta barn - kan mig intet hända.

E Södergran: