får jag en dag i morgon med?
Får jag vakna och se
rymden i ljusdränkt blånad
och vackra kvinnor som le?
Tacksam och förvånad
följa skyarnas färd
över min vackra värld?
Ingen kan som jag
livet mot hjärtat trycka,
tacka för var dag,
jag får med sin friska lycka.
Hungrigt står jag på språng,
kastar mig över var timma
med ögon som lystet glimma,
men blir ej mätt någon gång.
Mäninskorna draga
slöa i sina selar,
gråta tyst eller klaga,
höra ej luft som spelar,
höra ej hjärtat klinga,
känna ej blodet springa,
pusta blott trötta ut,
glada att dagen är slut.
Men jag, men jag,
möter på knä var livets dag.
Mitt liv får ej bli grått
och slöas bort i vana.
Jag hör det egga och mana,
och hjärtat har så brått.
Hjärtat som snart skall stanna
manar i varje slag:
Bliv kung för var solkrönt dag,
som glimmar på din panna!
Sol som går ned,
giv mig en dag i morgon med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar