Så kycklingar en mängd till tuppen vände sig.
"Bort med er", svarte han. "Er mor må ha mödan
att krafsa för er och skaffa er födan,
och för höken varna er." -
"Till sådan omsorg stiga vi ej ner,
vi tuppar", gol han åt en annan,
som kom med eldröd kam i pannan.
"Man prisar duvors hulda tro;
men vad är denna platta ro
hos samma par i samma bo
emot det fria liv vi föra?"
Det fick en sparv, det fick en skata höra
och tänkte: månn’ det icke kan
också för oss gå an?
F M Franzén:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar