och huggormsvassa beto domarorden:
Förbannad han, som under törnet led!
Förbannad himlen! Bliven trogna jorden!
Från öde stäpper ljöd ett väldigt svar:
Till fattigdomen varen redobogna!
Förbannat detta usla kött jag drar!
Förbannad jorden! Varen himlen trogna!
Då kom en man. Han kom från en schavott
och från ett tukthus på den öde tundran.
Hans blick var lik en mans som allt förstått
och aldrig mer kan vidgas i förundran.
Han såg hur den, som prisat kött och jord,
i ensamhet gick bort att törnekrönas,
och han såg den, som talat himlens ord,
med barn och jord och rikedom belönas.
Och han, som kom från tukthus och schavott,
log ömt och stilla åt de mörka orden.
Han kysste marken, där de båda stått.
Hur härlig himlen! Och hur härlig jorden!
H Blomberg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar