Somna från storm och snö!
Ensliga lilla,
nu är det tid att dö!
Kallt är kring dal och sjö;
stilla, o stilla!
Stunderna ila,
snart du den sista ser;
vila, o vila!
Vissna, som andra fler! -
Hjärta! vad vill du mer?
Vila, o vila!
Skuggan låt gömma
allt, vad du njöt och led;
glömma, o glömma -
sådan är solens sed!
Lär dig, i nattens fred,
glömma, o glömma!
Domna blott, domna!
Snön är din bästa vän;
gott är att somna:
vår kommer ej igen.
Hjärta! vi slår du än?
Domna blott, domna!
Tystna då, tystna,
töm i en suck din själ!
Upphör att lyssna;
livet dig bjöd farväl:
"arma, god natt, sov väl!"
Tystna då, tystna!
P D A Atterbom:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar