Hemma

Solen skiner klar och varm
på vår stugas vita karm
och på stockar röda.
Uti täppan lyser fin
ringros bredvid balsamin;
granna vinbär glöda.

Tuppen gal i solens gass,
vovven sover på sin tass,
gnäller smått i drömmen.
Ankorna i gyttjan stå,
våga sig ej riktigt på
simma ut i strömmen.

Brunte i sin spilta står,
tuggar hö, med svansen slår
för att flugor skrämma.
Kalven råmar efter mor.
Olle bygger bro så stor
för att bäcken dämma.

Hemma är dock allra bäst!
Hemma lyser solen mest,
blommar bäst rabatten.
Blir det kulet utomhus,
hemma glimmar härdens ljus,
hemma spinner katten.

A M Roos: