Mitt namn är Hunger. Jag är en mäktig partiledare.
Jag är värmd av tusendens tårar,
härdade av hat, hånskratt och polisbatonger.
Jag är som en mardröm för de sovande.
Jag kommer riken att skälva som i frossa.
Oåtkomlig för tycken och förordningar
ler jag av allt mitt bittra hjärtas lust.
(Och i rättssalarna, där de bleka ynglingarna
stå anklagade för uppror
och den välvillige försvarsadvokaten
skjuter skulden på oansvariga agitatorer
och manar rätten att milt döma de förförda,
där stiger jag fram och slår min hårda näve i bordet:
Mina herrar, det var jag som var ledaren -
döm mig!)
Mitt namn är Hunger. Jag bär den eviga revoltens fana.
Ljus, frihet, längtan, morgondag,
det bär jag i mitt tunga hjärta.
Jag är örnen, som ingen fångar,
våren som ler ur vintersolens fjärran eld -
I gudar, jag är oåtkomlig!
(Och där man talar om brottslig längtan
och trampar friheten under fötterna,
där stiger jag fram - o dårar, dårar:
Mitt namn är Hunger - döm mig!
Min stämma talar ur alla världens ting.)
R Jändel:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar