En samling av hög och låg poesi - men inte av rubb som stubb.
onsdag 16 maj 2012
Testamente
Se här det testamente
jag en gång lämnar kvar.
Vad gör det om det öppnas
en stund, förrän jag far?
Jag slår min famn mot alla
jag mött på livets stråt.
Framför är evigheten.
Förlåt, förlåt, förlåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar