1.
Den väg, som fram till lyckan går,
han är ju trång och hal och svår:
hur har då Clas på några år
så hastigt fram till lyckan lupit?
Vad ... lupit? Ni far vill, minsann!
Att löpa såg han ej gick an:
han bara ideligen - krupit.
2.
När elden nyss kom lös på söder mitt i natten
hos brodern Rusius, man anmärkt har därvid,
att han för första gången i sin levnadstid
skrek efter vatten.
A M Lenngren:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar