O alla de dalkarls-Tunesares prost!
O pastor i Tuna, det stora!
Du byter ej säte med prins och starost;
då skulle ditt säte förlora.
Per varios casus, discrimina tot,
du kämpat, behållit din fidem,
och drar dig till hamnen, där lönen du fått,
till stånkan och skinkan ibidem.
Snart Stor-Tuna sluter i moderligt sköt´
sin fältprost, den kära och tunga,
och alla de munnar som där äta gröt,
de slänga bort skedar och sjunga.
De hurra för prostfar, grossvördig och stor,
vars anlete skiner som solen;
vars röst fyller upp både läktar och kor,
och magen predikarestolen.
Hav lycka! Bygg upp din församling, min vän!
Och glöm ej att uppbygga tornet.
Jag tycker du står där på tinnarna re´n
och vinkar med ymnighetshornet.
Där står du, lik stjärnan, förklarad och fix,
och kring dig, drabanterna lika,
gå herdar, som icke försmå vad som dricks,
från Gustafs och Torsång och Vika.
Vi tömma din skål i ett vänskapsförbund,
vars ömhet för dig ej skall kolna.
Glöm ej dina vänner, och - för Hagalund
försmå ej en pastor i Solna.
J O Wallin:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar