Fjärran från lyckan ligger jag på en ö i havet och sover.
Dimmorna stiga och fly och vindarna växla,
jag drömmer oroliga drömmar om krig och stora fester
och att min älskade står på ett skepp och ser
hur svalorna flyga och känna ingen längtan!
Det är något tungt i hans inre som icke kan röra sig,
han ser skeppet glida in i den ovilliga framtiden,
den skarpa kölen skära in i det motsträviga ödet,
vingar bära honom in i det land, där allt vad han gör
är förgäves,
i de tomma och fåfänga dagarnas land långt borta
från ödet ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar